Superkrafter förGoogle Docs

Inledning

I denna uppgift kommer jag att analysera hur sociala medier har förändrat sättet vi konsumerar nyheter på. Forskning visar att allt fler får sina nyheter från plattformar som Facebook och Instagram (Karlsen, 2021).

Studier har dokumenterat att algoritmerna på dessa plattformar kan skapa så kallade "filterbubblor" där användarna primärt exponeras för innehåll som bekräftar deras befintliga åsikter.

Teoretiskt ramverk

Pariser (2011) introducerade begreppet filterbubbla för att beskriva hur personaliserade algoritmer kan begränsa vår tillgång till mångsidig information. Detta har betydande implikationer för den offentliga samtalen.

Vidare argumenterar (Sunstein, 2017) för att ekokammare kan leda till ökad polarisering i samhället, eftersom människor i mindre utsträckning konfronteras med motstridiga perspektiv.

Metod och Analys

För att undersöka dessa fenomen har jag genomfört en kvalitativ studie baserad på djupintervjuer med 15 svenska studenter i åldern 20-25 år. Målet var att förstå deras nyhetskonsumtion och medvetenhet kring algoritmisk kurering.

Resultaten visar att de flesta informanter är medvetna om att sociala medier använder algoritmer för att personalisera innehållet, men få har reflekterat över de potentiella negativa konsekvenserna detta kan ha för demokratin och yttrandefriheten.

Slutsats

Fynden i denna studie understryker vikten av mediekompetens och kritiskt tänkande i en tid där algoritmer i stor utsträckning styr vilken information vi exponeras för.